Olika place­ringsformer – barn och unga

Familjehem

I ett familjehem placeras ett barn, ungdom eller vuxen under en längre planerad tid utifrån de behov som placeringen baseras utifrån. I vissa fall där barn inte beräknas kunna flytta tillbaka till sin biologiska familj brukar man använda begreppet uppväxtplacering vilket innebär att barnet förmodligen kommer att bo kvar i familjen till dess att barnet är myndigt.

Förstärkt familjehem

Det finns två olika uppfattningar om vad ett förstärkt familjehem är.
1: Familjehem som tar uppdrag via en konsulentorganisation och därmed har tillgång till stöd, handledning och utbildning i hög grad.
2: Familjehem som har en hemmavarande förälder. Detta kallas även “Kraftigt förstärkt familjehem”, vilket vi anser vara den rätta definitionen utifrån exempel nr 1. Vid kraftigt förstärkt familjehem kan det även finnas två hemmavarande vuxna i familjehemmet. Dessa familjehem tar emot placeringar med problematik som kräver högre grad av stöd och flexibilitet från familjehemmet.

Behandlings­­familjer

Förstärkt, eller kraftigt förstärkt familje­hem där behandlingsinsatser för den placerade ingår, kallar vi för behandlings­familjer. När det gäller placeringar utifrån utbrett missbruk / beroende eller annan problematik som kan utgöra risk för andra bör det inte finnas minderåriga barn i hemmet oavsett om de är placerade eller bio­logiska, detta för att undvika samman­brott och att minder­åriga utsätts för onödiga risker, oavsett hur kompetent familjehemmet är.

Jourhems­placering

En jourhemsplacering innebär ofta att ett barn, ungdom eller vuxen akut behöver komma ifrån sin hemsituation och detta innebär också att den familj som är intresserad av att ta emot denna typ av placering behöver ha en beredskap för att familjesituationen kan förändras inom några få timmar. Just dessa akuta placeringar kräver också erfarenhet och kunskap om att bemöta barn och vuxna som genomgått och genomgår trauman. En jourhemsplacering innebär ofta att det finns en annan planering framåt och att placeringen varar från en dag till flera månader, men ibland övergår en jour­hemsplacering till en familje­hemsplacering.

Skydds­placering

Skyddsplacering kan ske i både i jourhem och familjehem och innebär att det finns ett skyddsbehov av den placerade. Antingen beror skyddsbehovet på att individen har en hotbild på sig från familjemedlemmar eller utomstående av olika anledningar och att det finns en risk att dessa personer kommer försöka söka upp den placerade. Ibland är det hela familjer som behöver skyddsplaceras och det krävs en del praktiska saker att förhålla sig till när det gäller skydds­placeringar.

Förälder-barn placering

Förälder-barn placering innebär att socialtjänsten vill att en förälder med barn bor i ett familjehem för att det ska utredas om föräldraförmågan är till­räcklig eller för att föräldern / föräldrarna behöver stöd av olika anledningar, eller skydd.

Bredvid­boende

Bredvidboende betyder att det finns en önskan om att placera en ungdom eller vuxen i ett självständigt boende men ändå i ett familjehem. Det kan handla om någon som ska slussas ut ur ett HVB, fängelse eller annan form av boende eller på grund av psykiska funktionshinder etc.

Kriminalvårds­placeringar

Vid Kriminalvårdsplaceringar i familje­­hem finns det generella krav att förhålla sig till som familje­hem. Då måste det finnas två vuxna i hushållet och inga hemmavarande biologiska barn eller andra placerade. En vuxen måste vara hemma och den placerade får inte lämnas utan tillsyn. Ofta har dessa individer avtjänad en del av sitt straff i fängelse, bedöms vara motiverade att förändra sitt liv och där tanken är att de ska kunna komma bättre in i samhället igen genom stödet av ett familjehem.

Om du vill veta mer kan du kontakta oss på telefon, via mail eller i formuläret nedan.

Telefon: 072 – 277 79 67
Mail: mikael.vidgren@stordala.se

Vill du veta mer om familjehem? Kontakta oss så kontaktar vi dig.