Stordala familjehem

ATT VARA FAMILJEHEM / JOURHEM

Det finns många barn och ungdomar som av olika orsaker behöver bo i en annan familj än sin egen, vissa är ensamkommande flyktingbarn och har ingen anhörig i Sverige och andra kan ha missbruk eller psykosociala problem i grunden i kombination med en ohållbar hemsituation. Gemensamt för alla barn och ungdomar som blir placerade i familjehem är att de har ett stort behov av trygghet och struktur.
De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem. Det kan handla om en kortare tid eller flera år, ibland till och med hela uppväxten. Att vara familjehem innebär inte bara att att emot ett barn i sitt hem. Det finns mycket att fundera på innan och det är ett stort ansvar. Ni är dem som tar på er ansvaret att vara ytterst delaktiga i uppfostran av en blivande fungerande samhällsmedborgare och det kan ha hänt mycket innan som gör vägen dit extra svår vilket i sin tur gör det här uppdraget extra meningsfullt.

Alla barns behov och förutsättningar är unika. Och inget familjehem är heller det andra likt. Att öppna ert hem för ett barn eller en ungdom är en utmaning för hela familjen. Ni kan bidra till att ett barn ges en ny chans att fungera. Det är också viktigt att veta att ni får stöd, handledning och utbildning från oss hela vägen genom våra Familjehemskonsulenter som ni har tät kontakt med.

Alla våra familjehemskonsulenter har en beteendevetenskaplig högskoleutbildning. Deras viktigaste uppgift är att handleda och stötta familjen som har uppdrag från oss. Familjehemskonsulenten har även i uppgift att vara kontaktperson till kommunens handläggare, följa upp våra uppdrag samt koordinera de olika resurser som det finns behov av. Familjehemskonsulenten är också med och rekryterar, intervjuar och utbildar våra familjehem. Vi har kontinuerlig handledning som våra konsulenter genomgår.

Olika typer av placeringar

I ett familjehem placeras ett barn, ungdom eller vuxen under en längre planerad tid utifrån de behov som placeringen baseras utifrån. I vissa fall där barn inte beräknas kunna flytta tillbaka till sin biologiska familj brukar man använda begreppet uppväxtplacering vilket innebär att barnet förmodligen kommer att bo kvar i familjen till dess att barnet är myndigt.

En jourhemsplacering innebär ofta att ett barn, ungdom eller vuxen akut behöver komma ifrån sin hemsituation och detta innebär också att den familj som är intresserad av att ta emot denna typ av placering behöver ha en beredskap för att familjesituationen kan förändras inom några få timmar. Just dessa akuta placeringar kräver också erfarenhet och kunskap om att bemöta barn och vuxna som genomgått trauman. En jourhemsplacering innebär ofta att det finns en annan planering framåt och att placeringen varar från en dag till 6 månader, men ibland övergår en jourhemsplacering till en familjehemsplacering.

Skyddsplacering kan ske i både i jourhem och familjehem och innebär att det finns ett skyddsbehov av den placerade. Antingen beror skyddsbehovet på att individen har en hotbild på sig av familjemedlemmar eller utomstående av olika anledningar och att det finns en risk att dessa personer kommer försöka söka upp den placerade. Ibland är det hela familjer som behöver skyddsplaceras och det krävs en del praktiska saker att förhålla sig till när det gäller skyddsplaceringar.

Mamma barn placering innebär att socialtjänsten vill att en förälder med barn bor i ett familjehem för att det ska utredas om föräldraförmågan är tillräcklig eller för att föräldern/föräldrarna behöver stöd av olika anledningar.

Bredvidboende betyder att det finns en önskan om att placera en ungdom eller vuxen i ett självständigt boende men ändå i ett familjehem. Det kan handla om någon som ska slussas ut ur ett HVB, fängelse eller annan form av boende eller på grund av psykiska funktionshinder etc.

Jag vill veta mer om familjehem. Kontakta mig!

Du kan kontakta oss på 072-2777967 eller info@stordala.se

Specialister på beroendevård och missbruk. Stordala vård & omsorg